Något
om Brismenes historia
|
Från
Riksantikvarieämbetet:
Befolkningstal:
År 1805 - 620 inv.
År 1900 - 372 inv.
År 1995 - 106 inv.
Församlingshistorik
- Medeltida socken.
Befolkningstal år 1805: Invånarna i Börstig uppdelade på Brismene
och Kärråkra, fördelade enligt en grov uppskattning på 350 resp. 230
inv.
|
|
En
av socknens tidigare kyrkoherdar, Henning Andersson, har, 1954 eller 55,
skrivit om
Brismene i Gods och Gårdar :
Brismene
socken tillhör Frökinds härad och gränsar i norr till Kinneved, i
söder till Börstig. Socknen kan sägas utgöra ett övergångsbälte.
Marken börjar sakta stiga från slättområden söder om Falköping.
Naturen består i stor utsträckning av moss- och skogsmarker. Vacker
lövskog är icke sällsynt.
Som
en ram kring socknen löper i öster, på gränsen mot Börstig och
Kinneved, Karbomossen, och i väster, mot Jäla, Replångsmossen. Den
odlade joden är till stor del utvunnen ur tidigare mossmarker. Nu
går en sträng av väl uppodlad mark i socknens nord-sydliga
längdriktning, så även i ett par utlöpare mot väster. Särskilt
under senare tid har omfattande stenröjning skett, och numera kan
jorden flerstädes brukas med moderna maskiner. På så sätt har
socknen blivit alltmer burgen bygd.
Socknens areal är 25,49 kvkm. Härav kommer
på den odlade marken nära 8 och på skogs- och hagmarker på något
över 11 kvkm. I socknen finns inget vattendrag. Men i avsikt att utvinna
så mycket som möjligt ur den sanka marken har tid efter annan större
dikningsföretag verkställts. Karbomossen började utdikas 1882,
Replångsmossen på 1890-talet. Ett annat stort dikningsföretag med
moderna maskinella hjälpmedel, berörande en stor del av socknen, har
just avslutats |
Jordbrukets
och invånarantalets förändringar
Stora förändringar har under sista
århundradet ägt rum i Brismene sockens struktur. Storskiftet på
1870-talet bidrog i viss mån till tegarnas samling, men laga skiftet,
som genomfördes 1849 för Brismene by, kom att mera genomgripande
koncentrera brukningsdelar och den huvudsakliga bebyggelsen utefter
denna väg, som med utgångspunkt vis Tången i socknens norra del
passerar kyrkbyn och därefter böjde av väster om Västarps gård mot
Tornarp i Börstig. I utskiftena byggdes back- och torpstugor, av vilka emellertid
sedan 1860-talet cirka 60 stycken försvunnit och nu ingen alls finns
kvar.
Med denna strukturförändring sammanhänger
befolkningsförskjutningen. I Älvsborgs lösens längder för år 1619
(där dock adel och prästerskap med deras tjänstefolk saknas) upptages
hela befolkningssiffran för Brismene till 156. Så småningom
växte emellertid folkmängden starkt. I början av 1860-talet fanns
här ej mindre än omkring 500 personer. När sedan framför allt
utvandringen till Amerika bidrog till att minska folkbeståndet på
torpen, sjönk befolkningen, så att den 1895 var 422 personer. Vi
årsskiftet 133-34 utgjorde den 332, 10 år senare 284 och vid
årsskiftet 1953-54, alltså ytterligare 10 år framåt, 225 personer. Brismene
är den socken i Börstigs pastorat som drabbats hårdast av
utflyttningen. Detta hänger samman dels med att hela familjer utflyttat
och med den därmed sammanhängande sammanslagningen av jordbruksdelar,
dels med ungdomens utflyttning. Av de årsskiftet 1953-54 registrerade
sockenborna voro 117 män och 108 kvinnor, därav 42 äkta par. 34
manliga och 12 kvinnliga över 21 voro ogifta. Av de övriga bestod 41
av ungdomar i åldern 10-21 år och 35 i åldern upp till 10 år.
Jordbruk, boskapsskötsel och i någon
mån skogsarbete är dominerande näringsfången. Västarp är den största av gårdarna. Från
att ursprungligen ha varit frälsegård - som säteri nämnes redan i
mitten av 1600-talet - övergick den sedemera i "ofrälse
händer". Bebyggelsen där har skiftat högst avsevärt under
tidernas lopp. Någon gång i mitten av 1700-talet torde gården ha
flyttats till sitt nuvarande läge. Dock nedbrann manbyggnaden i slutet
av 1870-talet, och en av flyglarna fick tjänstgöra som bostad till
1910, då den nuvarande mångårdsbyggnaden uppfördes. Ladugårdhusen
ha under de senaste hundra åren brunnit icke mindre är tre
gånger.
År 1906 såldes från Västarp till ett
konsortium med säte i Falköping 200 hektar "värdelös mark"
av Karbomossen. På så sätt uppstod Karbo torvströfabrik,
socknens enda industriföretag. Torvbrytningen där kom i gång i
samband med öppnandet av järnvägslinjen Falköping - Ulricehamn, då
en linbana drogs fram till Kinnarps järnvägsstation för transport av
den brutna torven. Arbetet bedrevs mestadels efter ackord, och lönen
kunde på så sätt uppgå till 3 kr per dag. Vinsten av detta företags
uppkomst framgår därav att det tidvis betalade 30 % av all
kommunalskatt i Brismene. Alltfort drives företaget, som nu ägs av ett
göteborgsbolag, under rationell ledning.
Genom utflyttning och sammanslagning ha
en del mangårdsbyggnader blivit övergivna. Ingenstans fins det kvar
något byggnads- eller inredningssätt, som är typiskt ålderdomligt.
En enda rest ha vi i Brismene fornstuga, en gång rättarbostad på
Västarp.
Affärslivet präglades under 1800-talet av
forebönder, som fraktade sina halvskäppor med råg till Falköping.
Numera finns sedan länge diverseaffär i kyrkbyn. Där är också
poststationen inrymd. I socknens längdriktning går varje dag buss till
Falköping (ca 20 km). Automatisk telefonförbindelse inom socknen
skapar snabb kontakt med yttervärlden.
Forn-
och kulturminnen
I den nyss nämnda fornstugan finns lösa
inventarier, men en rad jordfynd från stenåldern förvaras i
Falbygdens museum. Under pågående nyodlingsarbete i Ekersgärdet
påträffades sålunda år1933 tre mycket fint arbetade brynstenar, av
vilka en anses vara unik. Naturhistoriska museet har förvärvat ett år
1950 gjort fynd av en skalle och två underkäkar från nötkreatur,
vilka fynd peka tillbaka på "en ålderdomlig kreaturstyp".
Bland fasta fornminne bör främst nämnas den
så kallade "Kongahalla". DEnna sandstensnäll, som ligger på
Västarps ägor, är ovalformad och mäter 184 cm i längd och 155 där
den är som bredast. Den har en rad symboliska tecken, som måhända
tyda på att den är ett skriftligt dokument över en sluten fred. I
detta sammanhang må nämnas den i J Götlind: Saga, sägen och folkliv
i Västergötland (Uppsala 1926) upptecknade traditionen om hur Kristian
Tyrann under sina plundringståg i Västergötland gick över Lidan vid
Krestabro på väg från norra Åsarp via Jäla söderut.
Av
dösar må nämnas Ulleshögen och Simeshögen. Två bautastenar finnas
vid Storalyckan. En hällkista upptäcktes 1925 på Hallan i den så kallade
Boabacken, varvid en ca fem meter lång och något över en meter bred
och djup grav kom i dagen. Från bronsålderstiden märkas två rösen
vid fornstugan samt Elingsrör. I Ekersgärdet mot Jälagränsen finns
en gammal offerkälla.
|
Kyrkan
Kyrkan, som byggdes år 1863, är uppförd av sten och försedd med en hög spira, som kröns av ett kors med en så
kallad solring. E Wennerblad har i sitt stora verk från 1902 om Skara
stifts kyrkor med reproducerade teckningar anmärkt, att kyrkan tillhör
de första inom stiftet, vars torn byggdes i nyare stil med hög spira. Kyrkans
dyrbaraste silverklenod är nattvardskalken med tillhörande
paten, allt med förgyllt silver, tillsammans vägandes 33 lod.
Kalken, en gåva av ätten Tott, vars vapen är ingraverat
därpå, är utomordentligt vacker.
|
 På dess fot finns ett
krucifix med graverad inramning. På noden synas sex rombiska
fält med bokstäverna IESVS K. Från den äldre träkyrkan, som legat på samma plats, finns
kvar dopfunt från 110-talet, predikstol från 1700-talet och
altaruppsats, kanske av medeltida ursprung, samt många
delvis ganska bevarade rester av vackra träskulpturer från
1200- och 1400-talen, vilka församlingen hoppas kunna renovera
inom kort. Kyrkklockorna äro två, lillklockan från medeltiden
utan inskription, storklockan från 1749. Hösten 1954 har kyrkan fått
piporgel på nio stämmor.
|
|
Den frikyrkliga verksamheten
Den frikyrkliga verksamheten inom Brismene leder sitt ursprung från tiden
före och omkring 1875. Genom väckelserörelsen, i vilken ej blott
lekmän utan till en början även präster deltog, uppstod den så
kallade "ropare rörelsen" eller - som den kallades i
Brismene-bygden - "skakningen". Särskilt genom bedjande
kvinnors förmedling kom Jönköpings missionsförenings predikanter att
utgöra ett bestämmande inflytande över verksamheten. Brismene
friförsamling blev 1878 resultat härav. Samma år stod Brismene
missionshus färdigt att invigas. Detta renoverades 1953, och vid
återöppnandet firade friförsamlingen samtidigt sitt 75-årsjubileum.
|
|
Folkskolan
Skolväsendet i Brismene började organiseras på1840-talet. Länge skedde
detta på frivillig väg. Skolundervisningen sköttes av en inom
pastoratet ambulerande lärare. På 1880-talet byggdes den nuvarande
folkskolan, där undervisningen ägde rum med samtliga sex klasser genom
varannandagsläsning. Småskolebyggnad uppfördes 1923. För närvarande
undervisas i regel endast småskolan barn inom socknen, medan övrig
undervisning är centraliserad i Kinneveds skola. Enligt
Skolöverstyrelsens plan stå emellertid båda skolorna i reserv tills
vidare och tillfälligt pågår läsåret 1954-55 undervisning i sjunde
klass för barn från Börstig och Brismene i Brismene folkskola.
Sedan Brismene socken uppgått i Frökinds storkommun,
har socialvården tillgodosett främst genom en hemvårdarinna, som för
närvarande har sin stationeringsort inom socknen. |
Föreningslivet
Bland föreningarna må nämnas RLF-avdelningen och en mejeriförening
(som ersättning för de tre mejerier, vilka tidigare samtidigt funnit
inom socknens gränser). En stor del av ungdomen är engagerad i den för
Brismene och Börstig gemensamma SLU-avdelningen och i den likaledes
gemensamma Börstigs-Brismene idrottsklubb. Tidigare har en
blåbandförening gjort en betydelsefull insats. Hembygdsföreningen,
grundad i slutet av 1930-talet, reste 1937 fornstugan. Vidare kunna
nämnas skytteförening och hemvärn. Sedan 1948 ha Börstig och Brismene
även gemensam Röda Korskrets.
Tillbaks
till sidans början
|
|